ISBRÄNNA och andra berättelser

 

 

Ritva vill inte att hennes son ska ha dött förgäves. Hon vill ha rättvisa. Men om detta inte går? Återstår isåfall bara hämnden? Följ med Ritva ner i avgrunden. Det gör ont. Men det är trots allt bara text. Verkligheten är värre.

Allt längre ner i folkdjupet ringlar sig dessa Svea rikes mörka sagor. Skinnar Marit tecknar ett autentiskt kvinnoöde där offret tvingades bli förövare, ja mördare. Gestalten Skinnar Marit återkommer i 2010 års roman Hjärtblad.

Blomma, blomma!!! blommar inte men hinner gå i knopp, lovande och ung.

 

Puttola Erik var ett geni. Men det fick eftervärlden aldrig veta. 

På en öde ö i havet handlar om män som aldrig har sett havet. De lever oskuldsfullt tills en kvinna likt en rullande kanonkula på däck krossar deras tillvaro. Men är det som händer hennes fel?

 

 

 

Pressröster:

 

Dagens Nyheter:
”När det gäller ämnesval söker sig Trosell ofta till områden och miljöer andra skyggar för. Hon vågar sig också på genremässiga kliv, från arbetarroman till dramatik till deckare. Denna djärvhet har också mött uppskattning.

  Boken visar ett brett spektrum, vad gäller både språk och innehåll.

  Alla novellerna är läsvärda och skulle lätt kunna filmatiseras.” (Ola Larsmo)

 

 

Skånska Dagbladet:
”Från psykologisk thriller till mörka sagor från den svenska verkligheten. Än en gång har Aino Trosell bevisat vilken mångsidig författare hon är.
  Det är fantastiska porträtt som Aino Trosell målar upp i sina tretton mörka verklighetssagor. På några få korta sidor levandegör hon livsöden och fångar miljöer som är både svenska och exotiska på en gång.
  I Isbränna finns mycket av frän nutidsrealism men Aino Trosell lyckas ändå behålla den trolskt berättande tonen som en fascinerande kontrast.
  Aino Trosells novellsamling ställer många frågor kring vårt samhälle, vår bakgrund, våra liv och drömmar och man läser med stor eftertanke. Isbränna är utan tvekan en av de absolut bästa och mest originella svenska novellsamlingar som jag läst på länge.”

 

 

Helsingborgs Dagblad:
”Det sammanbindande draget är episkt, det handlar om öde, förutsättningar och oväntade vändningar i livet. Tydligast är det nog i ´På en öde ö i havet´. Här talar den drygt 80-årige Bertil från sitt rum på ´Hemmet där han efter ett hårt leverne i skogen njuter av att äntligen få vila sig litet. Det är en isande berättelse om halvkvävda initiativ som när de äntligen tas, i form av en sexuell förbindelse med fel kvinna, får konsekvenser som för Bertil omöjliggör all förändring.”

 

 

Damernas Värld:
”Här handlar det ofta om starka känslor, inte alltid uttalade, men just därför kraftfulla nog för att begå mord. Mycket välskrivet, och med en skarp blick för dagens Sverige.”

 

 

Expressen:
”I norr bränner isen som eld och kylan slår en järnring kring hjärtat. Förr eller senare måste något explodera. Skinnar Marit, Dansar Lars eller Ritva, 1800-tal eller 2000-tal är egentligen oväsentligt: människans känslor är och förblir desamma. Aino Trosell, författare till den Poloniprisbelönade psykologiska thrillern Ytspänning, vet att fånga en läsare och skildrar med fingertoppskänsla skarp som en knivudd såväl djupaste sorg som sällsam glädje. Tretton mästerligt berättade noveller – läs!”

 

 

Arbetet Nyheterna samt Arbetet Ny tid:
”Titelnovellen Isbränna återfinns sist i den samling berättelser av Aino Trosell som nu ges ut i originalpocket. Den utspelar sig mitt i nuet och uttrycker på ett kantigt, hetsigt språk all den vrede och frustration som så många människor känner idag. Den angriper uppgivenhet och flathet, talar högt om solidaritet och människovärde och kryper under skinnet.
  Det är en stark historia, Aino Trosell när hon är som bäst. Bra är också de omgivande berättelserna, tidigare publicerade i tidskriftger och antologier. Det är koncentrerade, ibland skissartade porträtt av människor och öden, spänner i tiden från 1800-talet och framåt, från Finnmarken till förorten.
  Som en pendang till Isbränna står På en öde ö i havet, en mycket ömsint och en smula tragikkomisk långnovell om skogsarbetaren Bertil.”

 

 

Dala Demokraten:
”I fjol debuterade Aino Trosell dessutom i en genre som alldeles klart ligger mycket väl till för hennes litterära begåvning. Hon gav då ut Ytspänning, en intensivt spännande thriller som i höstas belönades med Polonipriset och nyligen kom som pocket.
  Mycket av samma intensitet finns i titelberättelsen i Isbränna men samlingen visar också upp andra – och delvis nya – sidor av Aino Trosells författarskap. Mitt i boken ligger ett knippe korta historier med motiv från Västerdalarna i gamla tider: kärleksfulla porträtt av Erik Puttonen, spelmannen från finnskogen, som slarvade bort sina chanser att bli berömd fiolspelare, skinnskräddarens svagbegåvade Måns som hamnade på Säter efter grannpojkarnas elaka spratt, garvare, vandrarkullor och fattiga småbrukare.
När Aino Trosell växte upp i Malung levde ännu det muntliga berättandet. Historierna gick från mun till mun, från generation till generation. Nu har television och video trängt undan skymningskurandet då det sparades på lyset och berättelserna vindlade genom kvällen.
´Själv var jag´, skriver Aino Trosell i inledningen till den tragiska historien om sin avlägsna släkting Skinnar Marit, en liten kulla som satt under bordet, ingen tänkte på mig. Jag tänkte ingenting särskilt heller. Jag bara hörde och tog in. Jag hörde allt.´
Det är ingen dålig början på ett betydande författarskap!”

 

 

Kristianstadsbladet:
”Hennes karaktärer är både färgstarka och originella.

  Med en fin språkkänsla utmejslas dessa levnadsöden, alla olika men alla så verkliga. Den bondska tonen i ´sagorna´ framhäver realismen. Meningarna ibland utan punkter, ibland i korta avhuggna rader ger en mycket stämningsfull bild av människans olika sidor, drömmar och förtvivlan. det blir emellanåt rena poesin, så vackert. Det känns när man läser Aino Trosells ord. Och det gör gott.”

 

 

Sundsvalls Tidning, Eskilstuna-Kuriren/Strengnäs Tidning, Borlänge Tidning, Falu Kuriren, Norrköpings Tidningar:
”Det är i dessa mestadels korta skisser med sina intensivt närvarande människor, jag förlorar mig. Medan svårmodet djupnar i takt med skymningarna över de sköra, glest befolkade ödebygder där texternas människor framlever sina liv, vaggas man in i stämningarna.

  Det finns en mörk sagoton i dessa skrönor från Dalarnas djupa skogsskrymslen.”

 

 

Kommunalarbetaren:
”Förmågan att berätta en historia kanske dör ut med den generation som minns en barndom där vuxna samlades för samtal?
I såfall blir det ännu viktigare att låta dem som kan konsten komma till tals. Och Aino Trosell kan konsten.”

 

 

Bibliotekstjänst:
”Aino Trosell har rosats i många sammanhang för sina arbetarskildringar. Även dessa noveller griper tag i läsaren. Språket är personligt och flyhänt, knapphändigt utan att fördunkla händelseförloppet. Människorna från arbetarklass som befolkar berättelserna stiger levande ur texten. Mycket läsvärd.”

 

---

 

Prisma 2000

Nyutgåva på Anderson Pocket förlag 2008